“"Klantarslen! Idioter! ALVER!" Wumba höll verkligen inte tillbaka när han skällde på honorna efter matchen. "Här möter vi 10 klena männsikovalpar, och vad gör ni? Hade det inte varit för mig och min utsökta strategi så hade vi förlorat den här matchen!"
Att Wumba själv blivit av med bollen 2 gånger under matchen var det ingen som vågade påpeka. Med en tung smäll i dörren lämnade Wumba honornas omklädningshåla. Han visste att han hade spelat uselt idag, men det kunde han ju inte erkänna för dem. Vad skulle då hända med laget. Nej, hålla huvudet högt och få kärringarna att se upp till honom, det var ett måste!
Själva matchen gick rätt fort. Ett för Krilloanborna mycket ovanligt SNÖOVÄDER plågade spelarna hela matchen, fram till sista minuten, då solen tittade fram! Mansvalparna gjorde en snabb TD i första, sen klantade orcherna bort sitt kvitteringsläge, mycket "tack vare" Wumba. I andra halvlek plågade människorna lille Fjant med ständiga blitzar, för att försöka mjuka upp Orchernas bur. Inte förrän i 5:e rundan i 2:a halvlek lyckades en feg människoblitzer skicka Fjant av banan på en bår. Helga krossade knäna på en linjeman, som dock räddades av människornas helare. Mot slutet började människorna komma obehagligt nära bollen med sina spelare. Wumba var tvungen att försöka passa. Men Betty tappade den glashala bollen, och spänningen var OLIDLIG inför sista rundan. Inga rerolls fanns till hands, och en mängd blockar var nödvändiga för att Betty skulle kunna få en chans att plocka upp bollen och springa in en kvittering. Mad Donna slog bort den bevakande människan och vägen låg öppen. De 560 tappra själarna som hade trotsat vädrets makter denna dag höll andan... Betty sprang fram... Snubblade till, bollen flög upp i luften, hennes fingrar greppade efter bollen, en gång, två gånger, tre gånger. Och DÄR! På det tredje försöket, lyckades hon ta bollen och dansade en munter jigg in över mållinjen! 60 guldstycken fick laget för besväret, irriterande 10 guldstycken ifrån att kunna köpa nåt användbart!

"Måtte Gork skicka hit några av stamkrigarna snart, det här håller inte längre...." tänkte Wumba. Han tittade förstrött på lappen i fickan. På den skrynkliga papperslappen fanns lottningen inför nästa omgång. "Skit också, ingen avbytare i nästa match heller. Då måste jag ställa upp med den där värdelöse Fjant på planen igen. Han blir ju bara sönderslagen hela tiden! Nåväl, vad ska vi möta nästa vecka då." "Ätas med Senap? Det var det löjligaste namn ett människolag har haft! Hur i h...."
Wumba stannade upp i sin tankegång. Kunde det möjligtvis vara så? Det fanns ju en svartfolks stam uppe i norr som hette så, men det kunde väl inte vara dem... Wumba läste hetsigt vidare på lappen. Ett snett leende spred sig över Wumbas vidriga anlete. "Svartalfer... vi ska möta svartalfer! Gork och Mork har hört min bön!"”