“Inför närmare 13000 åskådare, mestadels bestånde av råfräscha dvärgar och vidriga orcher, bjöd de två lagen "Titta mamma, en hel tomtearmé" och "Stars of Pighill" på en ytterst lam tillställning. De försök till konstruktivt spel som gjordes, stoppades effektivt av ren inkompetens.

Första halvlek inleddes självklart med en otroligt värdelös kick. Stars of Pighill, låt oss hädanefter referera till dem som Bögarna, skickade snabbt upp två "offergobbar" högt upp i planen. Resten av laget började gruffa och knuffas på mittplan, inte helt oväntat och helt klart utan någon effekt på de svårrubbade dvärgrackarna. Tomtearmén svarade snabbt med att klubba ned goblin nummer ett, David Å, en av matchens vekare kombatanter. Efter denna något brutala behandling bestämde David sig för att det fick vara nog och vägrade ställa sig upp något mer denna halvlek. Nästa halvlek startade han inte ens. Rykten gör gällande att han förklarat för tränaren att han hade aningen ont i lilltån mot slutet av första halvlek. Halvleken fortsatte i ett våldsamt tempo. Calle Carlsson, trollslayern som efter förra matchen anklagades för att ha vissa kopplingar till motståndarlagets coach, visade än en gång hur värdelös han är och orsakade mängder av besvär för dvärgarna. Bögarna å sin sida gjorde även de sitt bästa för att hålla sig ifrån Tomtearméns planhalva.

Andra halvlek inleddes, i likhet med första, med en osedvanligt dålig kick och hastigt och lustigt stod dvärgarnas storstjärna (i dubbel bemärkelse) Big-Dick med bollen i handen. Uppenbarligen blev det alldeles för mycket för slagskämpen som snabbt såg till att slå ned sig själv och lämna bollen i otryggt förvar på mittplan. Bögarna bestämde sig för att satsa på att plocka upp bollen, sjävlklart med negativt resultat. Resten av matchen var ett blodigt mittfältskrig där dvärgarna, sin ringa storlek till trots, visade sig vara de starkare. Nästan halva Böglaget låg mot slutet av matchen i sitt eget bås, och trotts ivrigt övertalande från översta ledningen vägrade David Å ge sig in i matchen igen. Sin fysiska övergsenhet till trots gick det trögt för Tomtearmén med bolltransporten. När matchen gick mot sitt slut ryckte sig plötsligt Big-Dick fri på mittplan. Ett mål var inom räckhåll och publiken trodde inte sina ögon. Liksom vid sin förra bollkontakt fick han dock stora skälvan och lyckades inte få tag i bollen som Seg-Torsten bokstavligen tryckte i famnen på honom. De sista rundorna präglades av dåligt humör från båda lagen och ingen gjorde någon ansats till att försöka sig på något konstruktivt, vilket antagligen var klokt.

Bäst i Tomtearmén var Bastubadar-Ulf på linjen, han visade vilken lojal lagspelare han är. Framtiden lovar gott för denna unga talang som, trots sitt synnerligen mäktiga skägg, endast fyllt 55 år. Orchernas bästa spelare blev, något otippat, David Å som måste gjort något väldigt snyggt vid sidan av planen. Årets sämsta match är över och må gudarna låta se till att inget av de här inkompetenta lagen står som slutsegrare i turneringen.

”