“Då var det dags för hemmapremiär på nya arenan "Stadium of Berghem". "23 000 dvärgwannabies dök upp till matchen och stämningen var på topp. Innan lagen ställde upp för kick-off fick domare jaga ut den heleggade Ludas Lundin som, endast en tvärhand hög, värvats in som bänkvärmare. Tyvärrr hade Ludas fått för sig att han skulle vara med från start och hela första halvlek satt han och vrålade så att snusen yrde i ren besvikelse. WBC ställde upp med en man kort. Efter att ha jagat bort Ludas även från deras planhalva (den vidriga pygmén ville lira inför hemmapubliken till varje pris) var lagen redo för match.

En snygg kick inledde matchen och den extremt våldsälskande dvärgarmén började, sin vana trogen, våldta kvinnor i muren. Trots en hel del tid i gymmet verkar det som att tanterna på linjen sviktade i styrka redan i matchinledningen. De la sig på rygg likt horor i Amsterdam och choach Jeepo såg frustrerad ut vid sidlinjen. Nåväl, efter att dvärgrackarna lyckats plocka upp bollen, något som ofta anses som en väldigt svår konst nere i dvärggruvorna började en väldigt seg marsch framåt. Choach Incubuser verkade ha överdriven respekt för WBC:s manskap och gav order om kolektiv samling på mittplan så att ingen skulle hamna på efterkälken (inte helt vanligt gällande dvärgar, det slutar oftast med att snubben längst fram snubblar över sitt eget skägg och snart är hela armén samlad igen). Jeepo var inte sen att se tveksamheten i dvärgarnas gosiga ansikten och berodrade in sina frumtimmer i närkamp med dvärgarna. Det skulle han inte gjort! Efter två turns låg en stor del av WBC och vred sig i smärtor vid sidan av planen samtidigt som de på planen fortsatte sin horimitation. Tämligen enkelt och med ytterligare några hjärnskakningar på sitt samvete trampade dvärgarna, med Kvick-Ola som bollhållare in i målområdet trallandes på diverse dvärgdängor (se "vi älskar håriga ansikten" samt "varför alla vill knulla med dvärgar"). Halvleken var slut och publiken såg fram emot en spännande andra halva av matchen. Noterbart är att Big-Dick bara visade snorren för de tyska bögarna på norra stå hälften av sina turns den här halvleken. Kanske är han på väg mot storformen?

Efter ett snyggt arbete av choach Jeepos läkarstab lyckades WBC mönstra hela åtta spelare till andra halvlek, mycket imponerande. I Tomtearmén blev Konkelbärs-Jon utvisad i första halvek efter en extremt ful eftersläng. Till hemmapublikens stora besvikelse byttes hemmahoppet Ludas Lundin in för att fylla luckan. Att choach Incubuser dammat av denna vidrigt minimala dvärg är för många inom BB-världen ännu ett bevis för hans inkompetens. Efter en ruggigt lam kick kunde tanterna i WBC gå till anfall. Choach Jeepo verkade, likt choach Incubuser, vara något oroligt och var väldigt noga med att inte skicka iväg sina catchers alltför långt upp i plan. Dvärgarna började, sin vana trogen, att banka på allt dom såg och ganska snabbt låg det småhoror över hela banan. Efter ett desperat utbrytningsförsök, som för övrigt mycket väl kunde lyckats, lämnades vägen öppen för Starke-Staffan att ta sig in i cagen och mörsa omkull bollhållaren. Efter att återigen lyckats med en bollupplockning satte dvärgarna upp en rejäl cage och hoppet var litet för amazonbrudarna som, medans Seg-Torsten sakta vankade mot mål, fick finna sig i att bli jagade runt planen av överkåta dvärgar. Ett lyckligt, och kanske framförallt pömsigt, dväglag lämade banan med sin första fullpoängare i bagaget. WBC:s vidriga materialare Manne vittnade, med flås på rösten, om amazoner som skrubbade sönder sitt eget skinn i duscharna, vilken tragedi!

Matchens lirare i WBC blev Bimbo. Tyvärr var hon omöjlig att nå för en kommentar efter matchen. I Tomtearmén imponerade Big-Dick mest. Kanske inte främst för sin insats i själva matchen utan mest för sina ivriga helikoptrar mot norra stå.”