“Stadionen var nästan full till bristningsgränsen inför den prestigefyllda matchen mellan Bästarna och Marans Ryttare. Många hade samlas för att se, den förväntade bataljen, men många från Bästarnas Kult hade tagit sig in i all hemlighet. Ch'tulu och hans Överstepräster hade i en veckas tid rört sig runt bland skumrasket i närheten för att få dem att se Ljuset och se Sanningen. Många hade insett sina begränsnigar i sitt vanliga liv och hade nu valt att följa Blodgudens budskap, allt för att få en chans av att se Ljuset.
Matchen började bra och Bästarna lyckades ta vara på en hel del fummel hos Marorna och en fin Interception från Beast of Burden gav snabbt Bästarna en fin postion på banan. Den förvaltades väl genom den gamla PPP taktiken (Possesion, positioning and penetration). Man fick bollen i sin ägo, positionerade sig väl och penetrerade det något förvånade försvaret.
Vid omstarten sedan så gick det bättre för Marorna och de kunde till slut ta sig in i vårt målområde efter en fin soloräd där vårt försvar var allt för inriktat på att spilla blod till Blodsguden.
Ch'tulu fick ordning på sin undersåtar inför andra halvlek och sakta började Bästarna att ta sig in på Marornas planhalva. De mötte bra med motstånd men med Khornes vakande öga och styrande hand kunde Belly of the Beast ta sig in i målområdet. Matchen slutade 2-1 men dagen var långt ifrån slut. Vid vinst hade Khorne lovat laget en gåva och spelarna, samt kultens medlemmar på läktaren, darrade av förväntan. Allt gjordes redo inför den stora ceremonin senare på kvällen. Ryktet spred sig snabbt utanför stadion att något stort skulle ske där. Och de trognas skara ökade.
Efter vinsten mot Marans ryttare så fylldes stadion av anhängare till Khornes blodskult. Stämningen var så laddad att man kunde känna vibrationer i luften. Många av Khornes förnämsta tjänare föll i handgemäng med varandra för att få spilla blod till Blodsguden.
Allt tystnade då Ch'tulu hasade sig fram mot det provisoriska altaret i mitten av stadion. I procession bakom honom kom hans tre Överstepräster och bärare av Ljuset. I släptåg hade de en smutsig och naken man som slängde sig av och an i sina bojor. Hela tiden skrikandes gutturala ord på ett bortglömt språk. Han var också bärare av Ljuset och Ch'tulu skulle få honom att skina i dess härlighet.
De församlade började svajja av och an runt altaret som en enda individ och unisont prisade de Khorne. "Blod till Blodsguden! Skallar till Skallarnas tron! Visa oss Ljuset!"
Ch'tulu lät mannen föras fram inför altaret och sin befrielse. Han sade något på det urgamla språket och slet upp mannens bröstkorg med ett mäktigt slag. Mannen slutade ögonblickligen upp med sina spasmer och sitt skrikande, blinkade en gång och såg ut att äntligen ha fått frid, för att sedan falla död ner. Ch'tulu och hans tre Överstepräster började gemensamt att liturgiskt mässa på det urgamla språket. Sakta såg man hur den döde mannen började svälla och vrida sig i spasmer som om något växte innuti honom. Sedan ställde han sig upp, sakta, högtidligt, tills han stod i sin fulla längd. Han talade högt
"-Jag är Menegroth den Oskyldige. Khorne har visat mig Ljuset. Ch'tulu har fött mig till Världen. Ärade vare den Störste. Blod åt Blodsguden!"
Unisont svarade folkmassan hans bedyrelse till den Störste. "BLOD ÅT BLODSGUDEN!"
De tre Översteprästerna gick gemensamt in mot Menegroth och gav honom de ceremoniella verktygen för hans nya ämbete som Överstepräst i Khornes Blodsbollkult i Ereb. Klintos gav honom kåpan, Bästarnas Bäst gav honom den rituella dolken och Johnny Rotter gav honom slutligen Bägaren med Khornes blod. Ifrån vilken de alla fyra drack i varsin ordning med djupa klunkar, allt medans folkmassan skanderade i extas "KHORNE! KHORNE! KHORNE!"
Menegroth den Oskyldige var kommen till Ereb. En gåva från Khorne till Bästarna för att fira segern över de odöda Marorna. En gåva från den Störste, en gåva av ond bråd död.
((Tack för matchen Idolen. Den var lite konstig och jag gjorde några dumma manövrar. Nuffle fanns där då det behövdes dock och i BB så är det turen som räknas : ) och inget annat. Lycka till i fortsättningen))”
Click on the charts to toggle relative statistics.
Matchen började bra och Bästarna lyckades ta vara på en hel del fummel hos Marorna och en fin Interception från Beast of Burden gav snabbt Bästarna en fin postion på banan. Den förvaltades väl genom den gamla PPP taktiken (Possesion, positioning and penetration). Man fick bollen i sin ägo, positionerade sig väl och penetrerade det något förvånade försvaret.
Vid omstarten sedan så gick det bättre för Marorna och de kunde till slut ta sig in i vårt målområde efter en fin soloräd där vårt försvar var allt för inriktat på att spilla blod till Blodsguden.
Ch'tulu fick ordning på sin undersåtar inför andra halvlek och sakta började Bästarna att ta sig in på Marornas planhalva. De mötte bra med motstånd men med Khornes vakande öga och styrande hand kunde Belly of the Beast ta sig in i målområdet. Matchen slutade 2-1 men dagen var långt ifrån slut. Vid vinst hade Khorne lovat laget en gåva och spelarna, samt kultens medlemmar på läktaren, darrade av förväntan. Allt gjordes redo inför den stora ceremonin senare på kvällen. Ryktet spred sig snabbt utanför stadion att något stort skulle ske där. Och de trognas skara ökade.
Efter vinsten mot Marans ryttare så fylldes stadion av anhängare till Khornes blodskult. Stämningen var så laddad att man kunde känna vibrationer i luften. Många av Khornes förnämsta tjänare föll i handgemäng med varandra för att få spilla blod till Blodsguden.
Allt tystnade då Ch'tulu hasade sig fram mot det provisoriska altaret i mitten av stadion. I procession bakom honom kom hans tre Överstepräster och bärare av Ljuset. I släptåg hade de en smutsig och naken man som slängde sig av och an i sina bojor. Hela tiden skrikandes gutturala ord på ett bortglömt språk. Han var också bärare av Ljuset och Ch'tulu skulle få honom att skina i dess härlighet.
De församlade började svajja av och an runt altaret som en enda individ och unisont prisade de Khorne. "Blod till Blodsguden! Skallar till Skallarnas tron! Visa oss Ljuset!"
Ch'tulu lät mannen föras fram inför altaret och sin befrielse. Han sade något på det urgamla språket och slet upp mannens bröstkorg med ett mäktigt slag. Mannen slutade ögonblickligen upp med sina spasmer och sitt skrikande, blinkade en gång och såg ut att äntligen ha fått frid, för att sedan falla död ner. Ch'tulu och hans tre Överstepräster började gemensamt att liturgiskt mässa på det urgamla språket. Sakta såg man hur den döde mannen började svälla och vrida sig i spasmer som om något växte innuti honom. Sedan ställde han sig upp, sakta, högtidligt, tills han stod i sin fulla längd. Han talade högt
"-Jag är Menegroth den Oskyldige. Khorne har visat mig Ljuset. Ch'tulu har fött mig till Världen. Ärade vare den Störste. Blod åt Blodsguden!"
Unisont svarade folkmassan hans bedyrelse till den Störste. "BLOD ÅT BLODSGUDEN!"
De tre Översteprästerna gick gemensamt in mot Menegroth och gav honom de ceremoniella verktygen för hans nya ämbete som Överstepräst i Khornes Blodsbollkult i Ereb. Klintos gav honom kåpan, Bästarnas Bäst gav honom den rituella dolken och Johnny Rotter gav honom slutligen Bägaren med Khornes blod. Ifrån vilken de alla fyra drack i varsin ordning med djupa klunkar, allt medans folkmassan skanderade i extas "KHORNE! KHORNE! KHORNE!"
Menegroth den Oskyldige var kommen till Ereb. En gåva från Khorne till Bästarna för att fira segern över de odöda Marorna. En gåva från den Störste, en gåva av ond bråd död.
((Tack för matchen Idolen. Den var lite konstig och jag gjorde några dumma manövrar. Nuffle fanns där då det behövdes dock och i BB så är det turen som räknas : ) och inget annat. Lycka till i fortsättningen))”