“21 000 förväntansfulla åskådare hade sökt sig till Witchpark för att se mötet mellan de semesterbruna brudarna i Witchslap och de alltid lika kolsvarta alverna i Lemieux Allstars. Alla trodde på hemmaseger då WBC dängt LA med 4-0 i förra mötet och då WBC kunde mönstra ett starkt lag till match. Kanske var det detta övermod som la brudarna på rygg denna gång.

Lagomt till avspark pressade sig solen igenom djungelns lövverk och gjorde passningsspelet svårt för alla som inte hade svetsarbrillor på sig. Kanske var det därför WBC:s stjärnpassare Mary Hail valde att gå själv i matchens inledning istället för att skicka iväg en 30 meters passning till fristående catchers. Resten av laget var dock så inställda på ett passningsspel att de inte klarade av den snabba omställning, vilket resulterade i att boxen kring Mary Hail blev ihåligare än en malätet dvärgskägg. LA var inte sen att utnyttja detta misstag och kunde enkelt slå bollen ur WBC:s ägo. LA lyckades dock inte helt komma i besittning av bollen och efter en längre tids tävling i att göra flest misstag på så kort tid som möjligt såg det ut som WBC hade läget under kontroll och var på väg mot TD. Mary Hail visade dock här prov på inte bara dåligt omdöme utan även även dålig smidighet när hon enkelt snubblade på ett långt alvben. Sekvensen efter bröt sig Cassidey loss med bollen och med assistans av alltid välplacerade Lemieux kunde hon mata in 0-1.

Ett snabbt passningsspel skulle ha kunnat rädda WBC till 1-1 innan paus men en lurig kick tvingade WBC:s andre passare Miss Alot till ett svårt hemåtpass, vilket visade sig fruktlöst i det starka solskenet. LA kunde därefter bevaka in 1-0 i paus. 1:a halvleken bjöd på massor av misstag av båda lagen och hade coach Jeepo redan här insett att passarna hade "sin dåliga vecka i månaden" hade nog utgången blivit annorlunda.

Coach Jeepo satsade offensivt i andra halvlek och då ett flertal av LA spelarna fortfarande låg och tog igen sig efter paus fanns det en god chans att WBC skulle lyckas återta bollen direkt efter kickoff. LA visade dock prov på imponerande rörelse och efter ett klapp-klapp spel som skulle fått Mackarov-Larionov-Krutov att gråta kunde Lemiux enkelt promenera in 0-2.

Med bara 7 man i LA:s försvar såg alla fram emot ett enkelt reduceringsmål av WBC. Ett helt gäng brudar tog efter kick off och sprang sig fria och inväntade pass från Mary Hail som åter fått förtroende. Ett kort pass var dock för mycket begärt denna dag och trots upprepade försök att få fram passet misslyckades Mary Hail. Efter en tilltrasslad situation kunde dock till slut den ständiga måltjuven Bonnie Hane på egen hand trycka in en reduceringsboll. Målet skedde dock under burop från de egna leden på läktaren som skämdes över det dåliga spelet.

När coach Jeepo fortsatte att visa förtroende för Mary Hail och lät henne kvarstanna på planen till nästa kick-off brast det för publiken som stormade planen. Domaren vald då att bryta matchen och förklara LA som segrare med 2-1. Coach Jeepo protesterade högljudt men domaren motiverade beslutet; "Med den där passaren kvar på plan finns det ändå inte en chans i helvete att ni kan kvittera".

Sammantaget var detta en bedrövlig match där LA gjorde färre misstag och kunde, trots ständigt nummerärt underläge, tämligen odramatiskt segra. Bland LA spelade Lemiux stabilt som vanligt samt lagets båda brudar.

Hört efter matchen:
Mary Hail: Solbrillor förtar mina vackra gröna ögon så det var inte att tänka på. Att mina lagkompisar inte kan läsa mina pass kan inte jag hållas ansvarig för.

Lemiux: Fy satan vad jag är bra....Jag är nog bäst....Dopad?...Nejdå, jag har bara tung benstomme...

Benchy (vald till MVP): Jo, jag är rätt nöjd. Vet inte varför juryn valde mig men jag lyckades rätt bra med att organisera vattenflaskorna på bänken.

”