Ranunkulaceerna, smörblommornas och sippornas familj (nr 159-179), kunna betraktas som ett typiskt uttryck för Choripetalæ eller frikronbladiga dikotyledoner: de hava ej blott fria (och därjämte snart avfallande) kronblad, utan även fria foderblad (eller också i stället för bådadera en kalk av fria blad) och dessutom i varje blomma ett större antal ståndare och pistiller, som alla äro inbördes fria, tavl. 159, fig. 3, och alla fästade omedelbart på den smala, cylindriska eller kägelformiga blomaxeln (blommans stamdel). I Linnés sexualsystem tillhöra de flesta ranunkulaceerna klassen Polyandria, som igenkännes på "mer än 12 ståndare, fästade på en ej utbredd blomaxel".

Släktet Ranunculus (nr 159-166) har ett blomhylle med tydlig skillnad mellan foder- och kronblad, och på kronbladens översida finnes nära basen en honungsgrop (nectarium), som än täckes av ett litet fjäll (tavl. 159, fig. 4), än åter är obetäckt (tavl. 166, fig. 5). De flesta artena äro gulblommiga, och dessa skiljas lätt från andra gula blommor därpå, att kronbladens översida är bland, som om den vore fernissad ("smörblommor"). Varje blomma utbildar en frukt av en talrik samling spiralställda, inbördes fria nötter, "småfrukter" eller "karpeller", fig. 5.