Gustav II Adolf är den svenske kung som är mest känd utomlands och han efterträdde sin far Karl IX vid sjutton års ålder. Men innan han tillträdde var Gustav II Adolf tvungen att skriva under en kungaförsäkran som garanterade adeln dess privilegier. Författaren till kungaförsäkran var rikskanslern Axel Oxenstierna och under de följande decennierna fungerade Oxenstierna som Sveriges regeringschef. Det var han som skrev Sveriges första grundlag 1634 och skapade en statsförvaltning som än idag präglar Sverige.

Som kung koncentrerade Gustav II Adolf sig på de krig mot Danmark, Ryssland och Polen som han hade ärvt från sin far. Fred med Danmark slöts 1613 i Knäred och Sverige slapp landförluster men var tvungen att betala en enorm lösensumma för att få tillbaka Älvsborgs fästning. Tiden efter detta var mer framgångsrik då Sverige i freden vid Stolbova 1617 och Stilleståndet vid Altmark 1629 erövrade stora landområden i Baltikum från Ryssland och Polen. Under den tiden hade Gustav II Adolf också genomfört flera reformer av krigsmakten. Idéerna hade han hämtat från flera håll i Europa men han använde dessa för att skapa något helt nytt. Resultatet blev en armé som kombinerade eldkraft och rörlighet på ett för samtiden häpnadsväckande sett.

Det var när Gustav II Adolf intervenerade i det trettioåriga kriget för att hjälpa de protestantiska staterna som omvärlden upptäckte slagkraften i hans nya armé. I slaget vid Breitenfeldt 1631 krossades den katolska armén och Gustav II Adolf kunde erövra över hundra tyska städer medan han tågade ner till södra Tyskland. Men hans fiender kopierade hans arméorganisation och under de följande slagen blev det besvärligare för Gustav II Adolf och han stupade redan 1632 i slaget vid Lützen 1632. Men den stormaktställning han hade gett Sverige rubbades inte och riksdagen valde att hedra hans minne genom att kalla honom för Gustav Adolf den store.

I Sverige och i det protestantiska Tyskland har synen på Gustav II Adolf för det mesta varit starkt positivt, även om det har funnits olika uppfattningar om varför han intervenerade i det trettioåriga kriget. Var det som han själv hävdade att han ville hjälpa protestanterna eller var det bara ett lägligt tillfälle att erövra land? Förmodligen var det en blandning av båda orsakerna. I det katolska Tyskland anser man däremot att han förlängde ett tyskt inbördeskrig vilket resulterade i ett stort lidande för civilbefolkningen och till att den tyska riksenheten krossades.

Gustav II Adolf efterträddes av sitt enda barn, den blott sex år gamla Kristina.