Herman Bernhard Lundborg, född 7 april 1868 i Väse, Värmland, död 9 maj 1943 i Östhammar. Svensk läkare och rasbiolog.
<br><br>
Herman Lundborg studerade i Stockholm och vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Lunds universitet, först zootomi och allmän morfologi, och därefter via psykiatrin och neurologin, ärftliga sjukdomar. Dessutom studerade han embryologi och marinbiologi i Bergen, psykiatri i Holland och kriminalpsykologi i München. Därtill gjorde han flera studieresor till andra länder, bland annat Estland. Han blev med.kand i Stockholm 1887 och med.lic i Lund 1901. <br><br>Han doktorerade 1901 med en avhandling om myoklonusepilepsi, ett ämne han skulle fördjupa sig i ytterligare och för vilka han prisbelöntes av Vetenskapsakademien och Svenska Läkaresällskapet. Detta var ett av hans viktigaste arbeten, senare kallade Listerundersökningen efter Lister i Blekinge, och var den första i sitt slag, där han kombinerade en medicinsk studie med släktforskning. Han beskrev i denna undersökning, med Mendels lagar och patologiska fallstudier, en recessivt nedärvd sjukdom, som han menade var en progressiv degenereration. Denna undersökning skapade ett mönster för senare, liknande undersökningar.<br><br>
År 1903 blev Lundborg docent i psykiatri och neurologi samt hospitalsläkare i Uppsala, 1915 docent i rasbiologi och medicinsk ärftlighetsforskning därstädes, och, formellt, 1922 professor och chef vid Statens institut för rasbiologi. Ett av hans mest lästa arbeten i rasbiologi var en undersökning av svenska värnpliktiga tillsammans med Frans Josua Linders, The racial characters of the swedish nation. Detta arbete blev höjdpunkten på den rasbiologiska forskning som han blivit beryktad för. <br><br>Han skrev även populärvetenskapliga verk i ämnet, bland andra Rasbiologi och rashygien (1914), Svensk raskunskap (1927) och Västerlandet i fara (1934). Flera böcker översattes till tyska, och en del till engelska. Dessa böcker blev mycket beundrade av sin samtid, men i dag ter de sig mer som dåtidsenliga exempel på rasistisk självgodhet i kombination med nationalism och nymalthusianism. <br><br>Hans rasideal var den svenska allmogen och dess ättlingar, medan hans samhällssyn närmast var konservativ. En viktig bit av hans forskning grundades på genealogi. Lundborg pensionerades 1935 och efterträddes då av Gunnar Dahlberg som varit hans assistent 1922-1924.
<br><br>
Vulgus profanum -- "Vulgärt slödder" eller "obildad folkhop"