Inte förrän nu inser jag det komiska i att ha med Peter Liik i ett Undead-lag. Ja, okej, det var kanske inte så komiskt ändå.

Tomas Wisell, även kallad Wesslan, Catweasel, Krull eller Late, är en välhängd innerback som med auktoritet dirigerade småttingarna i backkedjan när det begav sig. Hans blonda kalufs svepande i markhöjd utgjorde ett gyllene exempel för lagets 79:or och deras utveckling till tacklare i korpnivå.

Vesslans favorittaktik i Blood Bowl är att forma en perfekt cage med mumierna och några zombies för att sedan avsluta rundan med att springa ut ur den och ställa sig med bollen mitt på plan.

Senaste nytt: Kattvesslan gifter sig! Hurra för Tomas och Stella, hoppas inte platsen för tillställningen avskräcker den hugade "wedding-crashern".

Martin Lahtinen, eller Lapparn, Rapala och Muskelpiraten även kallad, var lagets stora talang och slutade egentligen aldrig utvecklas förrän han nådde Gefle IF och lade av (pga niggling injuries) strax innan de gick upp i allsvenskan! Han har bl a varit med och spöat IFK Göteborg och som belöning fått suttit naken på en bardisk i Gävle utan att bli utslängd.

Johan "Punkarn" Mårtensson (a.k.a. Tivoli, Fetmo, Pietro Pizzy, Pajazzo, Gorbatjov eller rätt och slätt Mårten) är egentligen mer känd för sina bedrifter vid sidan av planen än på den. Han lär vid ett tillfälle ha druckit nästan fem liter sprit på Arvikafestivalen och har ett befriande skratt som inte hörs.

Hjulbent som en riktig cobboysare. Mittfältsmotor som fortfarande spelar lite grann men satsar mest på bandyn.

På Blood Bowl-planen spelar han rollen som offensiv back/mittfältare. Får se hur länge han lever, punktmarkerande wardancers och annat otyg.

Johan "Dansken" Andersen är även han känd under många namn, såsom Hees, Dana International och Bjarne. Den senare är hans elaka alter ego som slåss med brillormar och väser hotfullt. Bjarne framträder som tur är oftast bara framåt fyrasnåret på natten. Bjarne har även en något stilfullare parallell personlighet vid namn Bjarné. Dansken hatar allt utom snedbänk.

I Sir Dansks nya karriär som BloodBowl-spelare har han upptäckt en ny sida av sig själv. Ingen trodde val en stålverksarbetare som knappt kunde åka sparkstötting ensam skulle bli lagets solida quarterback?

Riggen eller Hillan som han också kallas, var en av lagets småväxta 79:or och spelade på backposition. Kom senare att draftas till Skutskär P79 och slutade med fotbollen då hans nya hemlag upplöstes pga bristande intresse.
Har aldrig varit särskilt känd för god bollkontroll och har fått ge namn åt en helt egen nick (Micke-nick), där bollen tar någonstans mellan huvudets högsta punkt och nacken.

Patrik Johansson, Släggan (Sledge) även kallad, en av lagets yngre förmågor när det begav sig, fortsatte längst av alla med fotbollen och tränade även flicklaget i innebandy en period. Smeknamnet kommer av hans tunga vänsterfot och han har lagt en del frisparkar och straffar under sin karriär.

Robert Järvi, även kallad Rutten eftersom han var frontfigur i punkbandet Fletcher (en parallell till Johnny Rotten om vi förstått rätt), lade ner fotbollen för att försöka bli rocklegend istället. Har dock siktats spelandes korpfotboll på senare år med Mehedeby Kickers, med en cigg i mungipan och en flaska malt bakom stolpen.

Johan den yngre, eller Lillis, var egentligen en riktig fotbollstalang i sina unga år men lade dobbarna på hyllan till fördel för att måla och köra skogstraktor.

"Dabba" är känd för sina enorma vadmuskler och utnyttjade dessa i nickduellerna i SGoIF där han ofta kom ut som segrande, trots att han bara är tre äpplen hög.

Henrik "Lillen" Samuelsson tjänstgjorde som lagets hack-79:a eftersom han var minst och pratade sörmländska. Han visste hur man stavade till minst ett av Wisells smeknamn oavsett hur många hjärnskakningar han måste ha fått. Hans karriär i laget var kort, för efter att hans legendariske far räddat Bruket från säker nedläggning drog familjen vidare och Henke hittade sitt rätta gebyt på KTH istället.
Hans farsa äger Peter Liik och Per Ellström.

Steffe var back i början av sin karriär i SGoIF, hård men långsam. Han försökte leva upp till sin äldre brors talang (som var snabb men skör) men fick ändå sluta som bänkvärmare till sist. Numera rycker han in då och då om det saknas en gubbe på line of scrimmage eller om det behöver organiseras en födelsedagsfest.

Fribbe den äldre, eller Storis även kallad, brukade vara DJ på pojklagets fester. Han fortsatte med detta på en del Bruksskolandiscon. Fotbollen lade han ner tids nog precis som de flesta andra.

F.d. spelare för Spårvägen.